Frågor och svar

• 66. Hur skiljer sig Metodistkyrkan från Svenska kyrkan?
• 67. Hur samarbetar ni med Svenska kyrkan?
• 68. Kommer ni att utöka samarbetet med Svenska kyrkan när den nu blivit en fri kyrka?
• 69. Vad skiljer Metodistkyrkan från andra frikyrkor?
• 70. Är du övertygad om att din tro och ditt samfund "är det enda rätta"?
• 71. Varför finns det så många olika religioner och kyrkor?
• 72. Kan du se något gott i andra religioner?
• 73. Hur ser ni på andra kristna, ateister, andra religioner?

66. Hur skiljer sig Metodistkyrkan från Svenska kyrkan? (upp)
Under 1980-talet genomfördes teologiska samtal med Svenska kyrkan, vilka resulterade i ett samarbetsavtal som ingicks 1993. I detta samarbetsavtal fastslås att läroenhet gäller mellan Svenska kyrkan och Metodistkyrkan. Avtalet innebär också att kyrkorna erkänt varandras ämbeten, det vill säga präster från de båda samfunden kan tjänstgöra i varandras gudstjänster. Församlingar kan samverka och även bilda samverkansförsamlingar. Ett exempel på detta är Huskvarna församling. Präst som vill tjänstgöra i det andra samfundet behöver inte prästvigas på nytt. Före år 2000 var Svenska kyrkan en "statskyrka", medan Metodistkyrkan var ett fritt trossamfund. Idag definieras båda samfunden som trossamfund. En skillnad är hur man ser på medlemskapet. För att bli medlem i Metodistkyrkan ska man vara döpt och vilja bekänna sin kristna tro. Döps man som barn blir man förberedande medlem tills man bejakar sitt dop som vuxen, bekänner sin tro och blir medlem. En annan skillnad finns i hur kyrkorna är organiserade. Metodistkyrkan är en demokratisk kyrka där församlingarna styrs av ett valt församlingsråd. Församlingarna väljer sedan delegater till Metodistkyrkans årskonferens, som beslutar på nationell nivå. Årskonferensen väljer en kyrkostyrelse. Se även svar på fråga nr 80. Svenska kyrkan är delvis styrd av politiskt tillsatta ledamöter.

67. Hur samarbetar ni med Svenska kyrkan? (upp)
Metodistkyrkan och Svenska kyrkan har tillsammans ett Samarbetsråd på nationell nivå. Detta samarbetsråd har till uppgift att fördjupa och underlätta samarbetet kyrkorna emellan. Rådet anordnar regelbundet konferenser på stiftsnivå för att stärka samarbetet mellan lokala församlingar. En rad metodistförsamlingar har sedan 1993 inlett ett samarbete med Svenska kyrkan. Detta har utformats olika på olika platser alltifrån samarbete kring konfirmandarbete, gemensamma gudstjänster till samarbetsförsamlingar där man har allt arbete gemensamt.

68. Kommer ni att utöka samarbetet med Svenska kyrkan när den nu blivit en fri kyrka? (upp)
Se svar på fråga 67.

69. Vad skiljer Metodistkyrkan från andra frikyrkor? (upp)
Metodistkyrkan i Sverige är en organisatorisk del av en internationell kyrka "The United Methodist Church". Ingen av de andra frikyrkorna i Sverige är delar av någon internationell kyrka. Metodistkyrkan är en kyrka som döper barn, vilket inte är fallet för en rad andra frikyrkosamfund. Metodistkyrkan är också en biskopskyrka och har en "konnektional" församlingssyn, det vill säga de lokala församlingarna är inte självständiga utan är delar av hela kyrkan. I övriga frikyrkor är församlingarna mer eller mindre självständiga.
Trots dessa skillnader har Metodistkyrkan tio församlingar som är gemensamma med Svenska Missionsförbundet och/eller Svenska Baptistsamfundet samt fem som samarbetar med Svenska kyrkan.

70. Är du övertygad om att din tro och ditt samfund "är det enda rätta"? (upp)
Metodismen är en länk i den kyrkliga kedjan, en gren i det stora kyrkliga trädet. Vi kan aldrig hävda att vi, och bara vi, har sanningen och den fulla förståelsen av Guds hemligheter. Vi har mycket att hämta av andra kyrkors och samfunds erfarenheter och uttryck av det andliga livet. Idag samarbetar Metodistkyrkan både lokalt (15 ekumeniska församlingar) och nationellt med andra samfund. Metodistkyrkan är medlem av en rad ekumeniska organisationer där ibland Sveriges Kristna Råd (SKR) där inte mindre än 28 samfund samverkar.
Läs mer: www.skr.org

71. Varför finns det så många olika religioner och kyrkor? (upp)
Människor har i alla tider och kulturer gett uttryck för sin längtan efter Gud och en andlig verklighet. Reser vi i tiden och runt jorden ser vi hur olika vi uttryckt och uttrycker vår relation till Gud. Vi använder olika kroppsspråk, olika bilder, olika symboler och ritualer. De flesta av religionerna har utvecklats under många hundra eller tusentals år. Kristen tro har sin historia och sin bakgrund i den judiska traditionen, men utvecklades till en egen religion efter Jesu död och uppståndelse.

72. Kan du se något gott i andra religioner? (upp)
Det finns mycket som är gemensamt för de största och äldsta religionerna, nämnas kan det som i kristen tro kallas "den gyllene regeln" - "allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det ska ni göra mot dem" (hämtat från Matteusevangeliet kap. 5). Alla religioner vill verka för fred och för samförstånd människor emellan. Alla religioner vill bejaka att människan är en andlig varelse.

73. Hur ser ni på andra kristna, ateister, andra religioner? (upp)
Viktigt är att respektera alla människors unika värde och att ha en öppen attityd till människor oavsett tro. Metodistkyrkan har fått en rik erfarenhet genom de ekumeniska råd och konsultationer den varit engagerad i mellan en eller flera samfund. Men Metodistkyrkan har inte bara engagerat sig i att söka närmande och förståelse till andra kristna kyrkor och samfund, man har även både lokalt och nationellt gått in i allvarliga möten och dialoger med anhängare av andra ledande världsreligioner. I Metodistkyrkans Kyrkoordning s.99 kan man läsa: "Som folk sammanbundna på en planet ser vi behovet av en självkritisk syn på vår egen tradition och en riktig förståelse av andra traditioner. I dessa möten är det inte vårt mål att reducera dogmatiska skillnader till en minsta gemensam nämnare av religiös överenskommelse, utan att lyfta alla sådana relationer till den högsta möjliga nivå av mänsklig gemenskap och förståelse."
Ur Metodistkyrkans Sociala principer: s.13 "Religiös förföljelse har varit vanligt förekommande i mänsklighetens historia. Vi kräver beslut och åtgärder som säkrar rätten för varje religiös grupp att utöva sin religion fritt från juridiska, politiska eller ekonomiska restriktioner. Vi fördömer all öppen eller förtäckt religiös intolerans, till exempel medias schablonmässiga beskrivningar. Alla religioner och deras anhängare har rätt att slippa juridisk, ekonomisk eller social diskriminering."
Se även svar på frågorna 70 och 72.