Namnlös sida

Vi hävdar att alla ekonomiska system står under Guds dom på samma sätt som resten av skapelsen. Därför har de offentliga myndigheterna ansvaret att utarbeta och verkställa en sund ekonomisk politik som sörjer för såväl enskildas som juridiska personers ekonomiska liv, som försäkrar full sysselsättning och tillräcklig inkomst med en minimal inflation.

Vi menar att både privata och offentliga företag har ansvaret för de sociala kostnader som hör samman med affärsverksamhet, såsom anställning och miljöförstöring, och att de måste hållas ekonomiskt ansvariga för dessa kostnader.

Vi stöder åtgärder som begränsar koncentrationen av förmögenhet på några få personer. Dessutom stöder vi strävanden att revidera skattesystemen och som begränsar offentliga stödåtgärder som nu gagnar de rika på andra människors bekostnad.

Hasardspel är en fara för samhället och förödande för moraliskt, socialt, ekonomiskt och andligt liv.

Som ett uttryck för tro och omsorg, bör kristna avstå från hasardspel och i stället ägna sig åt att hjälpa dem som blivit offer genom sitt missbruk.

För dem som är spelberoende skall kyrkan uppmuntra till terapeutisk hjälp

Säsongsarbetare och andra lantarbetare, som sedan länge varit en särskild angelägenhet för kyrkan kan, på grund av sitt sätt att leva, utestängas från många av de ekonomiska och sociala förmåner andra arbetstagare åtnjuter.

Många av säsongsarbetarnas situation försvåras av att de tillhör etniska minoriteter som utsatts för ett otal förödmjukelser i samhället.

Vi förespråkar alla säsongsarbetares rättigheter och stöder deras strävanden att organisera sig själva.

I motsats till det generella välstånd som råder i de industrialiserade länderna, lever flertalet av världens befolkning i fattigdom.

För att sörja för grundläggande behov såsom mat, kläder, tak över huvudet, utbildning, hälsovård och andra nödvändigheter, måste vägar skapas för en mer rättvist fördelning av världens resurser.

Ökad teknologi och exploatering av ekonomin utarmar många människor och befäster fattigdomen. Därför kan vi inte göra fattiga människor moraliskt ansvariga för sina egna ekonomiska förhållanden.

Konsumenter skall utöva sitt ekonomiska inflytande för att stödja produktionen av varor som är nödvändiga och nyttiga för människan samtidigt som hon undviker varor som skadar miljön vid produktion eller konsumtion.

Konsumenter skall utvärdera sin konsumtion av varor och tjänster i ljuset av behovet av ökad livskvalitet.

Alla människor, som har möjlighet därtill, har både rätt och plikt att arbeta till gagn för samhällets och sitt eget bästa. När det inte finns arbetstillfällen för alla, kan deltidsarbete i solidaritet med varandra anbefallas.

Vi stöder åtgärder som främjar utbytet av kreativa idéer på arbetsplatsen, samt kooperativa och kollektiva lösningar.

Var och en har rätt att få tillräcklig lön för sitt arbete och har plikt att utföra sitt arbete på bästa sätt.

Människan bör prioriteras före förtjänsten.

Vi stöder rätten för offentligt och privat anställda samt arbetsgivare att fritt organisera sig i fackföreningar eller andra grupperingar för kollektiva förhandlingar.

Vidare stöder vi båda parters rätt att i god anda förhandla inom ramen för det allmännas bästa.

För att rätten för alla samhälls-medborgare skall vidmakthållas och stödjas, stöder vi nya former för förhandlingar

Vi tror att privat ägande är ett förvaltarskap inför Gud, såväl i de samhällen där detta uppmuntras som där det förhindras, men att det är begränsat av samhällets övergripande behov.

Vi menar att kristen tro motsätter sig att någon enskild människa eller grupp av människor kan ha en exklusiv och godtycklig kontroll över någon del av skapelsen.

så att individens egna resurser åter kan inriktas mot positiva och konstruktiva mål.

Kyrkan skall stödja sådana normer och en sådan personlig livsstil att det blir onödigt och icke önskvärt att ta sin tillflykt till kommersiella spel, inklusive statliga lotterier, som ett tidsfördriv, som en flykt, eller som en metod att ge staten inkomster eller skaffa pengar till välgörenhet.

Vi uppmanar myndigheter och arbetsgivare att garantera säsongsarbetare samma ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala förmåner som andra medborgare.

Vi uppmanar kyrkan att finna och utveckla program för de säsongsarbetare som finns i kyrkans närhet samt stödja deras strävanden att organisera kollektiva förhandlingar.

För att börja lindra fattigdom, stöder vi följande åtgärder: skapandet av rimliga inkomster, lämplig utbildning, anståndiga bostadsförhållanden, yrkesutbildning, meningsfulla arbeten, kvalificerad läkar- och sjukvård, samt en humanisering och radikal förändring av välfärdsprogrammen.

Då låga löner ofta är en orsak till fattigdom bör arbetsgivare betala sina arbetare en lön som inte gör dem beroende av offentliga bidrag, såsom socialbidrag, för att klara sitt uppehälle.

Vi uppmanar konsumenter inklusive församlingar och kyrkans organ att samarbeta för att nå dessa mål och för att uttrycka sitt missnöje med ekonomiskt, socialt och ekologiskt skadliga metoder. Detta kan ske genom bojkott, brevskrivande, gemensamma resolutioner, och offentlig annonsering. Så kan till exempel dessa metoder användas för att påverka produktionen av bättre radio- och TV-program.

Det är en mänsklig rättighet att neka att arbeta under arbetsförhållanden som är farliga för liv och hälsa.

Strejk och lockout kan vara lagliga medel för att framtvinga lösningar när man inte kommer någon vart med förhandlingar.

I en tid med ökad fritid åvilar det samhället att skapa sådana förhållanden att fritiden får ett positivt innehåll. Kyrkan och den enskilde har ansvar för att hjälpa familjer och församlingens gemenskaper att bruka hela livet i det godas tjänst. Vi bekräftar att fritiden ger större möjligheter för en ny och kreativ insats i kyrka och samhälle.

där representanter för det allmännas intressen inkluderas vid avtalsförhandlingar och uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter även vid sådana som kan leda till en rättsligt avgörande av frågan.

Vi motsätter oss bruket av stridsåtgärder från endera parten när lokala eller kollektiva förhandlingarna pågår. På samma sätt avvisar vi uppsägning av arbetstagare som deltar i en laglig strejk

Socialt och kulturellt betingad egendomsrätt ska därför betraktas som ett ansvar inför Gud. Därför anser vi att regeringarna har ansvaret för åtgärder som skyddar rättigheterna både offentligt och privata ägande.

Kollektivavtal är grunden för den svenska partsmodellen men hur fungerar de med internationella och multinationella företag - behövs gränsöverskridande kollektivavtal för att inte skapa lönedumpning?

Kan man säga upp fast personal och ersätta dem med tjänst från bemenningsföretag som bara får arbete när det finns jobb att utföra? Systembolagets lagercentral som sköts av Lagena har försökt detta. (TV4 Göteborg)

Uppdrag granskning om de nya förhållanden där du i avtal med bamanningsföretag skall sitta jour vid telefonen ifall de ringer. Du står till arbetsmarknadens förfogande och skall vara redo från 7.00 på morgonen till 17.00 på eftermiddagen - och sen kan du tvingas ta ett kvälls- eller nattskift. Är detta rimligt?