|
FÖRORD TILL SVENSKA UTGÅVAN
Metodistkyrkans sociala principer utgavs på ett
skandinaviskt språk för första gången
i 1976 års nordiska upplaga av Metodistkyrkans
lära och kyrkoordning. Det föregicks av en
ganska omfattande remissprocess i Metodistkyrkans nordiska
årskonferenser, och Centralkonferensen 1976 använde
sin rätt att anpassa vissa delar av texten till
nordiska förhållanden. När Generalkonferensen
därefter reviderat De sociala principerna vart
fjärde år, har efterföljande Centralkonferens
tagit ställning till förändringarna.
Man har i något fall avstått från
att införa en förändring som gällt
ett avsnitt där den nordiska texten avviker från
den engelska. Men man har bara undantagsvis antagit
egna anpassningar av nya texter.
Under den tidspress som en ny upplaga av Metodistkyrkans
lära och kyrkoordning arbetas fram har det visat
sig vara svårt att följa upp denna process,
där generalkonferensförändringar och
centralkonferensanpassningar blandas. När nu De
sociala principerna översatts till svenska har
man utgått från den engelska texten i 1996
års Book of Discipline och fortlöpande kontrollerat
med den danska texten i 1997 års nordiska utgåva
av Metodistkyrkans lära och kyrkoordning. Där
dessa inte varit i överensstämmelse med varandra
har de nordiska anpassningarna spårats bakåt
i tiden. Och de brister som uppstått genom åren
har korrigerats.
Vi har nu alltså fått en helt och hållet
genomsedd utgåva av Metodistkyrkans sociala principer
på svenska. Den kommer tillsammans med danska
texten från 1997 på ett naturligt sätt
utgöra grunden för den revidering och anpassning
som kan bli aktuell efter nästa Generalkonferens.
Jag vill framföra ett hjärtligt tack för
det omfattande arbete Leif Tullhage utfört med
genomsyn och översättning samt Anders Blixt
för den språkliga bearbetningen.
Hans Växby
(dåvarande) biskop
FÖRORD
Metodistkyrkan har alltid fäst stor vikt vid social
rättvisa. Dess medlemmar har ofta intagit tydliga
kristna ståndpunkter i kontroversiella frågor.
Så opponerade sig till exempel de första
metodisterna mot slavhandel, smuggling och omänsklig
behandling av straffångar.
En social bekännelse antogs av Methodist Episcopal
Church (North) 1908. Under det följande decenniet
antogs liknande av Methodist Episcopal Church, South,
och Methodist Protestant Church. 1946 gick United Brethren
och The Evangelical Church samman som Evangelical United
Brethren Church och antog då ett uttalande om
sociala principer. 1972, fyra år efter samgåendet
mellan The Methodist Church och The Evangelical United
Brethren Church, antog Generalkonferensen en ny deklaration
om Sociala principer. Dessa omarbetades första
gången 1976 och sedan vid varje påföljande
generalkonferens.
Sociala principerna är ett försök att
genom bön och eftertanke å generalkonferensens
vägnar uttala sig i mänskliga frågor
i vår tid utifrån en balanserad bibelsyn
och metodistisk teologi. Syftet är att i profetisk
anda ge vägledning och skänka övertygelse.
De sociala principerna kallar Metodistkyrkans alla medlemmar
att i bönens anda studera och föra samtal
om tro och liv.
INLEDNING
Vi, det folk som kallas metodister, bekräftar
vår tro på Gud vår Skapare och Far,
på Jesus Kristus vår Frälsare, och
på den heliga Anden, vår hjälpare och
vägledare.
Vi är medvetna om vårt totala beroende av
Gud i födelsen, i livet, i döden och i det
eviga livet. Genom den trygghet Guds kärlek ger
oss bekräftar vi livets godhet samt bekänner
vi våra många synder mot Guds vilja med
oss, sådan den uppenbarats i Jesus Kristus. Vi
har inte alltid varit trogna förvaltare av allt
det Gud vår Skapare anförtrott oss. Vi har
varit motsträviga efterföljare till Jesus
Kristus i uppdraget att föra alla människor
in i en kärleksfull gemenskap. Trots att vi är
kallade av den heliga Anden att bli nya skapelser i
Kristus, har vi motsatt oss kallelsen att vara Guds
folk, både i vårt handlande mot varandra
och mot världen i övrigt.
I tacksamhet mot Guds förlåtande nåd,
i vilken vi lever och blir dömda, och genom att
bekräfta vår tro på varje människas
unika värde, förnyar vi vårt uppdrag
att vara evangeliets trogna vittnen. Inte bara till
världens ände, utan också i vårt
eget vardagsliv och arbete.
|
|